LCHF – liv och läxor

Numera ett arkiv.

LCHF – livet. Två år med Njutmetoden.

JUBILEUMSDAGS

Två år idag, sedan jag trodde att jag höll på att bli hjärtsjuk (vilket jag inte var, snarare var allt ångest-, stress- och magrelaterat) men jag var på väg att bli, eller hade sannolikt redan blivit, sockersjuk och mina kolesterolvärden ansågs då livsfarliga och min lever för fet. Dagen efter började jag med LCHF.

På den vägen är jag; varken hjärt- eller sockersjuk och helt utan minsta tecken på fettlever och helt fri från livslång IBS. Jag äter minimalt med kolhydrater, normalt med protein och enbart naturliga fetter och jag får i mig nästan noll av E-nummer och andra tillsatsämnen.

Jag tycker, som jag skrivit förut, att Annika Dahlqvist är en ganska dålig föreläsare (mera vittne och väckelsepredikant) och tämligen tanklös mediabulldoozer, som ständigt gräver gropar för sig själv och jag är trött på alla identiska artiklar i hennes spår.

Senast idag, ett exempel ur Vasabladet på hennes blogg:

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/i_nykarleby

MEN jag är övertygad om att hon har mera rätt än de flesta konventionella vårdproffs, om vad vi behöver äta för att må bra och absolut mera rätt än fel, om hur viktigt naturligt fett är för hälsan och välbefinnandet.

Idag har jag firat att jag tills vidare kom undan med blotta förskräckelsen – och återfick det mesta av min hälsa – med en fet omelett med stekfläsk och en stor espresso med kokosfett. Till sen lunch vid tretiden, blir det köttsoppa med bitar av finländsk bondost (kaffeost), lök och blomkål. Ikväll en liten sashimi till middag. Efter fredagsbastun blir det god ost och rött vin.

Det jag grubblar över just idag, är att det är så lätt att prata om frosseri i samband med den kost vi LCHF:are äter, eller frosseri i fett.

När jag tänker på den mängd mat jag ätit och planerar att äta idag, ligger allt mycket långt ifrån frosseri.  Jag förstår dem, som tänker att det är viktigt att fylla magen med sådant som just fyller *utan att mätta* och dem som tror att kolhydratbrist är en stor svår – rentav livshotande –  sjukdom och mättat fett inte bara är fullkomligt livsfarligt, utan rentav kräkäckligt. Jag förstår att de ser något annat för sitt inre öga, än mina tämligen modesta portioner mat vid två tre tillfällen per dygn plus  möjligen en liten gnutta något på kvällen eller eftermiddagen. Det tar tid att lära om – men när det är gjort, då finns ingen väg tillbaks. Fräsch och nyttig, är ord som ”experter” tvättat våra hjärnor med i flera decennier. Och läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin har skaffat sig en armé av PR-folk, av den bästa tänkbara och allra mest trovärdiga sorten, den i vita rockar.

Jag har inga problem alls med att friska magra människor vurmar för än det ena än det andra, och den som vill pina sin kropp och driva den på kolhydrater och protein, får självklart göra som den vill och äta som den mår bra av (fast jag tror ju att lightlivet i längden är som att driva en bil på fel olja och på för högoktanigt bränsle) . Men när det nu börjar bli allt mera tydligt/bevisat, att mättat fett inte är på långa vägar så farligt som vi fått lära oss, då bör de fettfrihetsdyrkande smalisarna, sluta ge oss, som blivit feta av just fettfrihetssjuka, några som helst råd om hur vi ska bli som de. Vi som ätit oss feta på mat som följt konventionella kostråd, ätit margarin och lightprodukter, jojobantat tills vi nått övre viktgränser vi tidigare inte ens kunnat föreställa oss, vi kan inte bli friska genom mera av samma sak. Vår aptitreglering fungerar inte i längden, med annat än fet näringsrik mat, sådan mat som vi trott att vi måste neka oss men som så snart vi börjar äta den, låter oss inse att våra kroppar reparerar sig och lever upp till sin optimala hälsa och förr eller senare också sin optimala vikt.

Jag upprepar idag, på min ”högtidsdag”, det jag sagt förut: Hellre lyssnar jag på Annika Dahlqvist, trots att ajg ständigt sätter i halsen och får hicka av hennes uttalanden än på trevliga ”damer” som får sin lön från staten och pratar strunt så att de tror på det själva och genom sin makt också får föra ut sina obevisade  villfarelser till folket, som vore de sanning och vetenskap.

Annonser

Written by mollalena

2010/02/12 den 12:52

Publicerat i Uncategorized

%d bloggare gillar detta: