LCHF – liv och läxor

Numera ett arkiv.

LCHF – livet. På slak lina men ändå – ett recept.

Ett beslut har jag tagit, med mitt bloggande. Jag ska inte skriva recept. Dela med mig av bra recept som jag gillar, med angivande av källan, det har jag tänkt mig. Bjuda på mina egna skapelser, det har jag tänkt bespara mina läsare. Men nu har jag gett en gammal favoriträtt upprättelse i LCHF-tappning. Och då måste jag ju få bli lite lyrisk, fast jag inte haft sinnesnärvaro att fota maten.

Det finns säkert finare och fiffigare recept på rätten men jag är nu förtjust i mitt. Jag är uppvuxen med mald leverbiff ungefär en gång  i veckan. Riven rå potatis, riven lök, ett ägg, peppar och salt. Stekt i smör eller margarin. Potatisen var ju lika viktig som levern. Då. Och därför har levern tills alldeles nyligen lagats hel här hos oss. En annan rätt som är vanlig i Finland är blodplättar, gjorda på blod, ägg och rågmjöl, jag har inte lagat dem själv men när chansen givits, har jag köpt färdiglagade finländska om jag hittat i charkdisken bland andra finländska färdigrätter (går bort numera pga mjölet och tillsatserna). Men i samband med flitigt lagande av Skaldemans wallenbergare, föddes tanken på att det borde gå att laga ett mellanting mellan biffar gjorda på mald lever och blodplättar, utan potatis, utan mjöl, utan lök.

Mald leverbiff, som plättar.

500 gram kalvlever – jag kör den i matberedaren, till en slät smet plockar bort eventuella strängar av hinnor.

5 äggulor – körs ner i smeten (nästa gång testar jag kanske hela ägg men vispar vitan hård)

1,5 dl vispgrädde (har både vispat och hällt i rakt ur paketet)

Lite vitpeppar, havssalt och ett rejält stänk av Epice Riche, kryddblandningen som skapades av Tore Wretman en gång i tiden, finns i olika varianter som t.ex ”Fyra kryddor” eller ”Köttfärskrydda”. Innehåller kryddpeppar och svartpeppar + mejram, kryddnejlika, muskotnöt, ingefära. I exakt den versionen köper jag min årsförbrukning, hos Borgeby Kryddgård på julmarknaden i Gamla Stan. www.borgebykryddgard.se

Steks som små plättar i rikligt med smör. Plättarna är säkert bäst att steka i plättlagg men jag kör med vanlig panna.

Serveras med lite knaperstekt fint sidfläsk i smulor, vitkålssallad med lite irörda lingon eller med cole slaw. Just nu undviker jag kolhydrater så långt det går (lever innehåller ju en del) och tar därför en majonnässtinn coleslaw utan morötter och skippar lingonen. Det går hur bra som helst.

Plättarna blir ganska lösa, och jag lägger dem  på ett stort fat istället för i högar. De är goda kalla och då är de ganska fasta. Lätta att värma portionsvis i micron. Har inte försökt frysa dem, de går åt.

Annonser

Written by mollalena

2010/02/05 den 11:06

Publicerat i Uncategorized

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hej Mollalena. Vilka alldeles fantastiska leverbiffar du fått till. Jag blir verkligen sugen, fast jag nyss ätit en stor hamburgare. Hemgjord med ost och majonnäsdressing, förstås 😉

    Jag vill tacka dig för den väldigt fina kommentaren du skrev om mig hos Kostdoktorn. Den värmde ordentligt.
    Det är kul att fler börjar fråga efter den lite mindre strikta LCHFvarianten nu. Jag och Lennart mår så suveränt bra av den här maten, så jag tror nog att många fler också skulle göra det.
    Det är skönt att inte ha alltför många förbud i sin kosthållning, utan att kunna njuta av t.ex en liten dessert ibland.
    L’s sötsug har försvunnit på den här månaden, han har nog tappat ca 3-4 kilo också. Tidigare var han ständigt på jakt efter en smörgås, ett äpple eller en chokladbit. Nu är han nöjd tills nästa mål kommer på bordet och jag med. Vi dricker kaffe med ordentligt med grädde mellan lunch och middag, det är allt som behövs nu.
    Genom att variera maten med mycket grönt, och lite frukt och bär ibland, så är det här en kost jag kan leva på i resten av mitt liv. En balans mellan sälta,syra och sötma behövs för att en kost ska gå att leva på i längden, åtminstone för mig.
    Ska se om jag får till nån kokbok framöver, det vore verkligen skoj. Men jag skyndar långsamt 🙂
    He en fin helg. Birgitta

    Birgitta Höglund's Mat

    2010/02/05 at 04:06

  2. Hej!
    Vad kul att du kommenterade. Det var ju din levergryta som satte igång mig på leverspåret i höstas. Och när jag väl börjat med lever igen var det naturligt att börja fundera på de gamla favoritbiffarna. En av mina väninnor och jag skrev studenten på leverbiffar för oändligt många år sedan hemma i Finland. Våra mammor stekte dem till oss och vi hade dem som matsäck till de ibland dagslånga sittningarna på skrivningarna. Hade man fortsatt med den sortens matsäckar hade det kanske inte idag varit nödvändigt för mig att skippa potatisen helt.

    Jag har märkt att jag inte själv kan vara alls liberal med kolhydrater av något som helst slag, eftersom jag bara inte går ner i vikt och dessutom verkar bygga upp ett sötsug lite sakta men ack så säkert och jag äter vissa saker. Mina efterrätter består mesta av mörk choklad och goda ostar och ett litet glas rött. Men det finns ju många varianter med grädde och bär, som jag klarar ibland.

    Jag tycker det är viktigt att de som kan äta så nära ”normalt” som möjligt också ska göra det och satsa på naturlig mat och tillsatsfri mat. Att friska människor ska ta bort precis alla kolhydrater ur maten blir bara fånigt. Jag tror att jag, om jag någonsin når något som kan kännas som en målvikt, kommer att testa vad jag tål.

    Just nu är mitt största projekt att äntligen – efter ett alltför långt funderande – börja kartlägga hur mitt blodsokcker reagerar på maten jag äter. Men jag vill ju kunna laga mat till gäster och barnen som iten är lika radikalt LCHF som jag nu bedömer att min egen måste vara. Det sköna för min egen del när jag äter på skaldemansvis är att längtan efter det söta är så minimal.

    Jag tror att din bok är värd att vänta på. men hoppas på att den blir av. Du har ju såväl professionen, de medelhavsliga utvikningarna och det absolut bästa av det svenska. Och en penna som gör läsaren glad.

    Ha en skön helg du med och hoppas vädret blir något varmare på slutet.

    mollalena

    2010/02/06 at 10:13

  3. Hej. Kul att det var jag som satte dig på leverspåret 😉 Vi tog en bit smörstekt kycklinglever med olivolja, balsamvinäger och lite flingsalt på, som en liten förrätt idag. Oj, vad gott.

    Det var en bra matsäck du fick med dig. Det är bättre än dagens läsk och Red Bull som många häller i sig för att, som de tror, hålla hjärnan skärpt..

    Jag har börjat ta med mig riktig mat på mina resor, som färdkost.
    Senast hade jag med ostärningar, rökt kött och en broccoligratäng med bacon. Gott även kallt. Det gör att vi klarar upp till ett dygns resa utan alltför stor trötthet.

    Visst är det är härligt att ha kommit på vad som passar en själv, när det gäller maten. Jag har testat många olika varianter av diet genom åren, men det här har fått mig att dels gå ner i vikt och sen att bli av med min värk nästan helt.
    Härligt att läsa att du blir glad åt min penna. Jag blir detsamma av din 🙂

    Birgitta Höglund's Mat

    2010/02/06 at 04:00

  4. Kom på en sak angående lever igår när jag lagade en variant på din senaste gryta. Det är lite för lätt att föräta sig på! Men det var kul att laga. Fast både kycklingen och levern kom ur frysdisken (alltså mångdubblade jag receptet) men baconet var ekologiskt. Fick se till att frysa in grytan i mindre portioner än den jag smällde i mig färsk.

    mollalena

    2010/02/09 at 12:57


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: